Livet enligt Mocca har flyttat

För ett tag sen såg jag Hotel Rwanda, vilket fick mig att fundera lite kring hur västvärlden oftast är väldigt enkelspåriga, både när det gäller humanitära insatser och viljan att mäkla fred. Gloom lämnade en väldigt intressant kommentar på det inlägget om att båda världskrigen har haft sin rot  på Balkan halvön. Och det i sin tur gjorde att världssamfundet med USA i spetsen så starkt engagerade sig i utvecklingen där. Jag själv var också inne på den linje och gjorde en antydan om att oroligheterna på Balkanhalvön på sikt kunde rubba maktbalansen i Europa. Kriget bröt ju inte ut så många år efter Berlinmurens fall och ett nytt Europa var på väg att formas. Även Kimmi lämnade en minst lika tänkvärd kommentar och tog upp Tsunamin och den mediala genomslagskraft den fick tack vare den stora mängd svenska turister som befann sig i området. Den kommentar som ändå verkligen fick mig att tänka till var den som Anna lämnade.  

"Postat av: Anna Håller med.. Så länge västvärlden inte har någon anknytning till katastroferna så verkar de inte vara värda att varken bevaka eller hjälpa. Hotel Rwanda är en av de bästa filmer jag sett. En sådan som man aldrig glömmer och som öppnar ögonen.. Alla borde se den
2006-aug-01 @ 22:46:05"

Jag tar mig friheten att kopiera den, hoppas det var okej –Anna.

Det var både Annas kommentar och mitt svar på kommentaren som fick mig att verkligen börja fundera. Tankarna kom om vad det är som jag egentligen håller på med om dagarna?!

Som journalist möter jag nya människor i stort sett varenda dag. Och varje person som jag möter har något nytt att tillföra. Ibland handlar det om ny kunskap för mig, oftast fack-kunskaper, men lika ofta möter jag människor som har en alldeles egen och unik livshistoria att berätta. Dom dagarna är mest intressanta. Det är dom gångerna jag går hem från jobbet och tänker att idag, idag har jag gjort någon skillnad. Lite då och då händer det att jag får tittar/lyssnar reaktioner.

Men som sagt ibland undrar jag verkligen vad det är jag håller på med. Speciellt dom dagar /veckor då mailkorgen svämmar över av inbjudningar till presskonferenser (mestadels politiska partiers) Då känner jag mig mer som en megafon, än en journalist. Sådan dagar går jag hem och undrar hur många år som jag orkar att vara ett verktyg för att politiker ska få ut sitt budskap. Det är sådana dagar som jag kan tänka på Martin Adler, eller kanske inte honom personligen, utan mer att han var den sortens journalist, som jag själv gärna skulle vilja vara. Han begav sig ut där få journalister varit, han gav en röst till människorna långt bortom kameran och västvärldens intresse. Han satt inte på dyra hotell och gjorde utflykter i närområdet för att göra sina reportage. Han gav sig ut i verkligheten. Han begav sig i väg mitt ut i ingenstans, och gjorde upp om att bli upplockad en vecka senare.  Hans uttalade ambition var att ge en röst åt dom som ingen lyssnar på.

Jag drömmer inte om det stora scoopet, det är inte min journalistiska ambition, men jag önskar att jag i högre grad, än vad jag gör idag, skulle kunna använda mitt yrke till att ge en röst åt dom människorna som ingen ser, eller vill se. En röst åt dom människor som västerländskmedia inte lägger någon större vikt vid.

Jag vill träffa dom tysta!
Jag vill sätta fokus på dom -som ingen ser.  

Länk till Insight News där du kan hitta reportage om dom männsikor som "ingen vill se". En av dom "publicerade" journalisterna där är Martin Adler,  se blandannat reportaget: Guatemala: The Baby Business eller China, Mongolia: Kidnapped Wives

Way past bedtime…..men Domen mot ”Hagamannen” Niklas Lindgren kom igår. Han dömdes till 14 års fängelse, vilket givetvis kommer att överklagas. Så än har vi inte sett det sista av Hagamannens fula tryne.

Mitt i allt detta finns en (då 15 årig) flicka som nu känner att medias namn och bildpublicering av Hagamannen  förstörde hennes chanser att få en fällande dom för den våldtäkt han åtalades för - att ha begått mot henne. En fotokonfrontation ansågs inte nödvändig eftersom att flickan, vid publiceringen kände igen den man, som enligt henne hade våldtagit henne år 2000. Vidare ansåg rätten att flickan mer eller mindre omedvetet kunnat få ”uppfattningen” att Hagamannen våldtagit henne, efter att hon sett hans bild i tidningen. 

 Å ena sidan var det just bildpubliceringen som gjorde att hon kände igen mannen som våldtog henne, å andra sidan så omöjliggjorde den en fotokonfrontation. Så frågan kvarstår; var det rätt eller fel av Expressen att  namn och bildpublicera Hagamannen när han bara var intagen på förhör angående våldtäkterna i Umeå? Eller förstörde den publiceringen en ung kvinnas chans ,att få upprättelse för vad hon utsattes för som 15 åring.

För egen del har jag inte ändrat uppfattning om den vidriga namn och bildpubliceringen av Hagamannen som skedde. Orsakerna till att jag tycker att den var vidrig kan du läsa här.  Och som jag, och många av er ansåg och kommenterade då, så inträffade just det som vi befarade. Expressens Otto Sjöbergs vidriga jakt och kåthet på pengar och upplageökning fick precis den oönskade effekt som man kunde befara. Åtalet för våldtäkten för den då 15 åriga flickan kunde inte styrkas tack vare att Hagamannens bild låg ute, långt innan förhör, förundersökning och utredning var klar.  

Jag citerar mig själv ifrån det inlägget: 

" Till sitt försvar säger Expressens ansvarige utgivare Otto Sjöberg, jag citerar ur Dagens Nyheter: " Det är ett exceptionellt fall. Det är en hel region, tusentals kvinnor, som har hållits i skräck under många år. Det gör att fallet har ett stort allmänintresse." Otto Sjöberg, har du tänkt på att det också finns ett stort allmänintresse att "Hagamannen" åker fast, och att den fortsatta utredningen kan försvåras av att du vill sälja lösnummer på att visa en bild på en, än så länge, oskyldig man."

Nu var ju Hagamannen inte oskyldig, men han har inte heller kunnat dömas på dom rätta premisserna. Som sagt: Otto Sjöberg:

har du tänkt på att det finns ett stort allmänintresse i att Hagamannen både fick en rättvis rättegång och att hans offer fick upprättelse.  

FY FAN OTTO SJÖBERG
F Y
F A N !!

Mina tankar går i dag till den mördade   västerås journalisten Martin Adlers  familj och vänner. Martin Adler var på frilansuppdrag för Aftonbladet i Somalia och bevakade en demonstration. Enligt uppgift så sköts han på nära håll i bröstet och det ska ha varit en avsiktligt mord genomfört av någon som ville döda en journalist (enligt AFP) Martin Adler var ett respekterat namn i journalistkretsar världen över. Som frilansjournalist och fotograf rapporterade han från konflikter, som många andra journalister undvek att åka till. Och i en intervju i Amnesty Press 2005 så sa han, att han drevs av att "möjligheten" att kunna förändra. Att han inte bara nöjde sig med att rapportera, han ville täcka upp dom områden i världen som sällan någon brydde sig om. 

Hans arbete har uppmärksamats både internationellt och nationellt och Martin Adler har fått utmärkelser både för sitt journalistiska arbete såväl som fotografier.

Martin Adler lämnar efter sig hustru och två barn.
Han blev 47 år gammal.

BBC:s Paul Mason om Martin Adler.

Några av Martin Adlers foton

Äntligen har den gjort comeback :)
Janne på  Wallinsblogg tipsade häromdagen om att Café Sport har återuppstått. Givetvis var jag tvungen att pallra mig iväg och inskaffa den. Och det var det verkligen värt!!


Foto/collage: Mocca

1. Café Sport, med lagkapten Mellberg på omslaget!
2. Artikel om svenskarna i Detroit Red Wings
3. Citat Nicklas Lidström ur artikeln om Detroit svenskarna
4. Stort reportage med lagkapten Mellberg
5. Reportage om männen som arbetar i det tysta bakom fotbollslandslaget
6. Stort reportage om Fotbolls VM 1994, tidigare publicerad i  Offside.

Utöver det kan du bland annat läsa om: Brasiliansk fotboll; K1,NBA mm
Skynda, skynda och köp! Men den kan vara lite klurig att få tag i. Jag hittade mitt nummer på Pressbyrån. Är det någon som vet om tidningen fortfarande bojkottas av vissa butikskedjor? Enligt en  artikel i Afonbladet från 2000 så ville Konsums medlemmar bojkotta bland annat Café Sport., för att den var för porrig. SAY WHAT ?!

Men det klart, för en sportfåne som mig så är en välskriven artikel om sport, närmast att jämföra med en pornografisk upplevelse....*harkel*
*

Ingen har väl kunnat missat att, den polisen tror är, den så  kallade ”Hagamannen” i Umeå greps i tisdags. Och bilden av en Dr Jekyll & Mr Hyde tycks växa fram. Å ena sidan en familjefar, lugn, sansad, omtänksam och omtyckt av arbetskamrater. Å andra sidan en besinningslös man som brutalt våldtagit och misshandlat Umeås döttrar, fruar, mammor , flickvänner och systrar. 

Blondieangel har redan skrivit ett inlägg om det här och jag hakar på. Jag liksom hon, ifrågasätter bildpubliceringen  på ”Hagamannen”. När jag igår kollade alla större dagstidningar på nätet så var det endast en som hade visade en bild på Hagamannen och det var Expressen  som också namngav mannen ifråga. Övriga tryckta medier (DN, SVD och  Aftonbladet) har valt att kalla honom "Hagamannen och 33 åringen". Polisen gick ut med att man hade matchande DNA och det tog Expressen som förevändning att det var okej att namn och bildpublicera mannen ifråga, tillsynes utan en tanke på mannens sambo, barn, släkt mm.

Vad är det som gör att Expressen anser sig kunna ta sig rätten att agera både domare och bödel?
För tänk om, även om DNA matchning brukar vara ganska tillförlitlig, men TÄNK OM, mannen är oskyldig?!
Och vilken skada kan inte denna, framför allt bildpublicering, tillfoga den fortsatta utredningen? Hade det inte räckt med att skriva att fantombilden är så gott som identisk med ”Hagamannen”?  Svenska Dagbladet har i alla fall tyckt det, eftersom att dom fortsätter att använda fantombilden istället för ett riktigt foto.

Till sitt försvar säger Expressens ansvarige utgivare Otto Sjöberg,  jag citerar ur  Dagens Nyheter:

” Det är ett exceptionellt fall. Det är en hel region, tusentals kvinnor, som har hållits i skräck under många år. Det gör att fallet har ett stort allmänintresse.”

Otto Sjöberg, har du tänkt på att det också finns ett stort allmänintresse att ”Hagamannen” åker fast, och att den fortsatta utredningen kan försvåras av att du vill sälja lösnummer på att visa en bild på en, än så länge, oskyldig man.
*

Så har första jobberbjudandet dimpt ner!
Det hela handlar om att vara med och fortsätta att bygga upp och förbättra en portal, vill ligga lite lågt med vilken det gäller än, men det är ett jobb iaf. Har inte ens kollat vad ersättningen skulle bli -än. Men å andra sidan har jag inte tackat ja till 100% än. Eller....hm....jo det har jag nog! Eftersom jag idag fick en mailadress som jag ska använda. 

Kom också massa frågor om vad min dator använder  för system och vilken e-post klienten. Där ser man, har ju aldrig använt den tidigare på den här datorn....dags att kolla upp. Som tur var ska jag inte jobba med den fysiska uppbygnaden av portalen, det är inte riktigt min grej, det där med att pillra med koder. Det tog ju två dagar bara att fixa till den här sidan något så när.

...utan jag ska jobba med att skriva journalistiska texter :) Jag har varit lite aktiv på forumet på den här portalen tidigare men har legat lågt ett tag. Men när jag var in i lördags och kollade såg jag att på första sidan låg det en text där alla info var hämtad ifrån massor av olika kvällstidningar. Men INGEN källhänvisning fanns! Det kan sluta riktigt illa, eftersom att med jämna mellanrum så kollas texter mot en databas. Textförfattaren skriver ner några meningar ur sin text och kollar vart dom får en matching och hur dom är publicerade. I ett sånt läge är det bra om man varit noga med att ange källa. Det är det iofs. ALLTID! Men det hade inte dom gjort, och riskerade med den en saftig räkning ifrån textförfattaren., och jag mailade dom och påpekade det i bästa välmening. Och svaret jag fick tillbaka var: "men det klart, vi har ju helt missat, om du  jobbat med oss hade det aldrig hänt, du hade ju kunnat skriva texten ist. är du intresserad av ett jobb?"

Eftersom att portalen till viss del drivs på ideellbasis men med en stor organisation i ryggen, så är det väl inga jättesummor vi pratar om, men "många bäckar små" brukar det ju heta! Och så kan jag ju sätta dit det på min meritförteckning: nuvarande sysslesättning: webbskribent :)
*

I natt smäller det! Då är det dags för Oscargalan igen. Egentligen vet jag inte riktigt varför jag tittar på den eftersom att jag sällan har sett dom nominerade filmerna innan. Senast jag var på bio såg jag Mystic River med en suverän Sean Penn i huvudrollen. En roll som han också fick en välförtjänt  Oscar för.

Andra Oscarvinnare jag minns är ifrån 2001 när, Oscar för bästa mannliga huvudroll,  gick till begåvade Denzel Washington för sin roll i: Training Day.  Personligen tycker jag att hans rollprestation i The Hurricane var bättre, men minns debatten som var, om att trovärdigheten i filmen ifrågasattes. Samma sak som Russell Crowe "råkade" utför i sin rolltolkning i A beautiful mind 2001. För övrigt samma år som minst lika begåvade Halle Berry fick sin Oscar för sin rollprestation i Monsters Ball. Men det mest anmärkningsvärda med både Denzel Washington och Halle Berrys Oscarstatyetter är att  det var första gången någonsin i Oscars historia som statyetten för "leading role" gått till inte bara en utan två afro-amerikaner. Det tog bara 74 galor innan det skedde. I rättvisans namn ska väl sägas att Oscarstatyetter gått till afroamerikaner för birollstolkningar.

En annan vinnare som förvånande mig var när Oscar för bästa film, 1999, gick till American Beauty. En film som inte kändes som en film som skulle tilltala den konservativa Oscarjuryn (jag älskade den) men det gjorde den, så till milda grad att Kevin Spacey också  fick en Oscar  för bästa mannlig huvudroll. Ytterligare en minnesvärd vinnare är  Roberto Benigni som fick en Oscar sin rolltolkning av Guido i "Life Is Beautiful".  Samt att filmen Oscarbelönades för: bästa utländska film. När Roberto Benigni skulle hålla sitt andra tacktal för kvällen började han med att tala om att allt han kunde säga på engelska redan var sagt. Sen kommer en lång harang rappakalja:
"....I would like to be Jupiter and kidnap everybody and lie down in the firmament making love to everybody because I don't know how to express - it's a question of love" ......

Cuba " Show me the money" Gooding Jr är en annan vinnare vars tal jag sent glömmer. Hans glädjeskutt var så genuint äkta. Och filmen Jerry Maguire var helt okej.Cuba Gooding Jr får gärna vara min "ambassador of kwan" anytime. Kan inte missa att nämna Eminem i det här sammanhanget. Trodde aldrig att han skulle få en Oscar för soundtracket till suveräna: 8 mile. Tror inte att han heller trodde det, eftersom att han inte ens dök upp på galan. En annan kontroversiell vinnare är Michael Moore och hans dokumentär 9/11 Fahrenheit som säkert fick minst halva Oscarjuryn att sätta kaffet i halsen.

Avrundar här...så många galor, så många minnen. Jag förväntar mig mkt. glamm, känslofyllda tal och lyckliga vinnare.

Vem/vilka vill du ge en Oscar till i år?
*

*morr* jag har stora problem med att titta på rörligt material på webben. Den stannar hela tiden och buffrar om...Använder mig av Windows XP 2000 mediaspelare. Men det finns väl bättre spelare? Eller har jag missat ngt inställning som gör att uppspelningen bryts hela tiden?  När jag tittar på webbteve på Aftonbladet så funkar det, men inte när jag tittar på SVT mm...

Nåväl den  här kan jag iaf. se och jag skrattar lika mkt varenda gång. Egentligen är det ju hemskt, men jag vet själv hur det är, när man är i en intervjusituation och inte kan sluta skratta, eller ännu värre inte får skratta. Även om det aldrig har varit så illa som för den här mannen och framför allt aldrig när jag har intervjuat ngn i en sån utsatt situation som hans gäster är i. 

*

Ja men varför?
Först sänder dom OS dygnet runt...sen nada?!
Eller lite iaf.  knappt någonting.
Hallå SVT OS är inte slut än -varför gör ni så här ;(
Nu blev jag tvingad att titta lite på Melodifestivalen ist.
Varför känns det som jag har hört alla låtar tidigare?
Och förlåt alla smålänningar (ni är trevliga) men jag orkar
inte med dialekten ;(
Två år i Småland räckte.
Och varför förvirrade sig ngr OS atleter till Karlstad, och vem släppte
in elefanterna i landet ?.....

UPDATE: Wikegårds analys av Melodifestivalen var kvällens höjdpunkt även denna  lördag :)
Kunde inte sagt det bättre själv: kika in hos  Liten o ettrig   *L*
*OUT*

2006 är ett riktigt sport år! Just nu pågår OS, sen tar det ngr månader och då är det dags för Hockey VM och sen Fotbolls VM och det hela avrundas med Friidrotts EM i Göteborg i slutet av sommaren. Sen rullar ju alla andra sporter på som vanligt också.  Jag älskar att titta på sport, en del tycker att jag är en riktig sportfåne, och det kanske jag är. Men jag gillar att titta annat också. En av dom sakerna är  Oscarsgalan som har direkt sänds av SVT under dom senaste åren. Men i år har dom sagt nej. Det finns inte ekonomi för att köpa in en så dyr produktion som Oscarsgalan.

Tacka sjutton för det! Ta OS som exempel. Dit har SVT skickat  24 sport/expert kommentatorer. Lägg där till fotografer, redigerare, tekniker, studiopersonal, teknik utrustning för att kunna länka reportage mm.Tacka sjutton för att det inte blir ngr pengar över till att köpa in Oscarsgalan då (inte så mkt annat heller för den delen) Dom senaste åren har jag suttit uppe och titta på den. Jag planerar min sömn noga dagarna innan. Jag går upp tidigt och går och lägger mig sent. När man gjort så två-tre dagar är det inga problem att lägga sig tidigt på söndagskvällen för att gå upp vid två tiden på måndagsnatten för att titta på galan.

Okej så här är det:

Martin Melin har beslutat sig för att sluta blogga, för att ngt åsnearsel har kommit på att man kan ju löpa på att Martin Melin har en blogg och att han där har vädrat en del åsikter om "Anna Sjödin fyllan". Aftonbladet som slagit upp det hela stort på löpet: "kändispolis......blablabla"  har uppenbart inte tyckt att det är tillräckligt intressant för att lägga ut artikeln på nätet. Så intressant var det hela rent faktamässigt och journalistiskt.Jag har läst  Martin Melins blogg dom senaste månaderna och jublat över att det finns tänkande poliser. Jag vet att det självklart finns fler än honom som tänker men han har ofta väldigt tydligt visat var han står och har haft väl underbyggda åsikter. Jag förstår och respekterar Martin Melin beslut, men tycker att det är tråkigt att bloggvärlden har tappat en stark röst. Och jag anser att det är av yttersta vikt att slå an på yttrandefriheten och skilja på om det är en privatperson som har åsikter eller om det är i ett yrkessammanhang man har det. Det är ju inte så att Martin Melin på sin blogg har avlöjat vem som mördade Olof Palme.......

Yttrandefrihet ja....

Det ramaskri som ljuder genom den muslimiska världen är ett lysande exempel på det. Och precis som Anders Fohg Rasmussen försökte förklara i al- Arabyia, så handlar det om yttrandefrihet och pressfrihet. Den danska regeringen har ingen som helst rätt att styra eller kontollera vad Jyllands Posten publicerar. Och dom ska INTE heller lägga sig i det. Och att stora delar av den "muslimiska världen" inte vill se/inse/kan förstår/blundar för....att det råder pressfrihet i Danmark säger det mer om dom, än om Jyllands Posten. Sen kan jag hålla med om att det inte var särskilt smart att publicera teckningarna eftersom att dom bidrar till att förlöjliga och underminnera muslimer och utmåla dom som terrorister. Man skulle nog också ha tänkt på att religionen har ett mkt starkare fäste inom islam än t ex kristendomen. Men ytterst så kommer jag hela tiden tillbaka till att det handlar om yttrandefriheten och pressfriheten för dom danska medierna, och den rätten -den står över religionen! Och den har definitivt inte ett dugg att göra med EU, Norge eller Sverige. Och dom europeiska tidningar som i sin tur har publicerat nidbilderna dom få själva förklara sin tanke med publiceringen.

Nåväl, nu tar jag helg....
Ha det så bra och sköt om er!

*kram*

ev kommentarer besvaras på måndag

Flera omkommna och skadade i en bussolycka, som inträffade vid tolvtiden i idag, strax utanför Arboga.
(ingen vän eller anhörig fanns med på bussen) Får en flash från arbetet under mellandagarna efter Tsuanmin.
JOBBIGT!

Återkommer.....

*
UPDATE 19.12
Dagen har präglats av den tragiska bussolyckan utanför Arboga, där minst 8 personer omkom. Har jobbat hemifrån med att söka information mm. Skrev i ett tidigare inlägg att jag fick en flash från Tsunami katastrofen. Fördelen den här gången är att jag inte sitter på en redaktion och jobbar, och att folk inte ringer och är förtvivlade och gråter.

Har precis läst den första Veckorevyn på flera år. Och jag måste säga att Ebba von Sydow verkligen har fräschat upp tidningen rejält. Jag gillar Ebba helskarpt, jag tillhör inte skaran som följer hennes tips slaviskt, ärligt talat följer jag inte hennes modetips alls. Men jag tycker hon är en stark ung kvinna som har lyckats slå sig fram i en tuff bransch och hon har gjort det bra!

Jag är ju själv i mediabranschen och vet hur tufft det är många gånger att vara ung kvinna och bli tagen på allvar. Ibland är det nästan lättare när man inte har ngr. ambitioner får då är man inget hot mot framförallt äldre män och en del kvinnor också för den delen. Många gånger har jag haft stöd från dom äldre kollegorna, dom har uppmuntrat, peppat och stöttat. Men så en dag så har dom fått för sig att man utgör ett hot mot deras egen position. Och då haglar knivarna i ryggen, sånt gör mig jäkligt besviken.

Det är därför jag gillar kvinnor som Ebba von Sydow. Hon är beviset för att det går att uppnå sina mål om man bara kämpar tillräckligt hårt.  Hon har slagit sig fram i en tuff bransch hon tar vara på dom möjligheter som dyker upp och hon är inte rädd för att ta för sig. Ta bara det att döpa om Veckorevyn till: Ebbas Veckorevyn. Kaxigt, vågat och självständigt!

*

Snart är det dags för OS i Turin -me like! Bäst av allt är att Turin ligger i rätt tidszon. Inga nattmanglingar som under Nagano OS. För att inte tala om hur lätt det var att fastna framför teven mitt i natten och glo på när prins Albert av Monaco "kraschade" i bob tävlingen.

Resumé har idag listat SVT:s laguppställning inför OS i Turin. 24 stycken sport/expert kommentatorer kommer att förmedla hundratals timmar sport till oss hungrande tittare (om man inte gillar sport kan man alltid byta kanal) I SVT:s laguppställlning återfinns rutinerade sportkommentatorer som: Jacob Hård, Katarina Hultling, Staffan Lindeborg, Björn Fagerlind mm Och så Peter "jag har samma skjorta på mig i tre veckor" Jihde. Dock inget ont om Jihde, han har utvecklats enormt sen OS i Nagano. Där han retade upp hockeyspelarna, med pinsamt dåliga frågor,  till den grad att dom var nära att ge honom en rak höger.
 
En sak som gör mig irriterad är könsfördelningen i SVT:s OS trupp (samma sak gällde under OS i Athen och friidrotts VM i Helsingfors) I SVT:s trupp finns endast f e m kvinnor. Alltså av 24 stycken är endast fem stycken kvinnor. Tycker det är riktigt dåligt! Det är ändå sk Public Service vi pratar om här och jag kan tycka att dom ska kunna vara bättre på könsfördelningen. Sen ska det givetvis inte vara kvinnor, bara för att det s k a vara kvinnor. Men nog sjutton måste det finnas bra kvinnliga sportjournalister och
expertkommentatorer?! Om inte annat våga ge några chansen att visa vad dom går för!

Om jag är avundsjuk? Ja lite -skulle inte ha något emot att sitta i ett trångt kommentatorsbås med Johan Tornberg eller munhuggas med briljanta Niklas Wikegård! *L*
*

Många blogginlägg igår handlade om Tsunamin och det var spridda skurar av ris och ros av mediasbevakning.

Jag själv skrev också några rader om det, mest utifrån hur det kändes att som en gröngöling/vikarie i journlistbranschen slängas in i Tsunami rapporteringen förra året. Att mötas av förtvivlade människor som bönar och ber om hjälp att hitta sina anhöriga. Om löpsedlarna jag aldrig glömmer (Hela Bamseklubben spolades ut i havet). Att kunna stå upp och väga säga NEJ när chefen ber en att åka till flygplatsen och prata med hemvändande svenskar (jag vägrade!) mm

Jag förstår att många tycker att årsdagen i går fick orimmligt stora proportioner i svenskmedia. Över 250 000 människor dog i Tsunamin, och miljontals förlorade dom få ägodelar dom hade. Då kan 543 döda/saknade svenskar känns lite i sammanhanget.

Men jag håller inte med. Över 500 döda svenskar vid ett och samma tillfälle har bara hänt en gång tidigare(i moderntid), när Estonia sjönk. Och i ett litet land som Sverige så är det mycket människor. Och för varje omkommen svensk kan man räkna med alla som berörs direkt eller indirekt (släkt, vänner, kollegor, klasskompisar mm) och då blir det en hel del.

Undet året har jag följt den utländska rapporteringen efter Tsunamin och det har rapporterats! I länderna kring Indiska Oceanen har det periodvis varit en intesiv rapportering och uppföljning om det egna närområdet, men ytterst lite om Sverige....

På en del bloggar har det också getts kritik mot att anhöriga har "sålt" sina historier" till media. En del syftade då på dom bilagor som i dagarn har kunnat köpts med kvällstidningarna. Ja, kvällstidningarna betalar för nyhetstips....Dom människor som ställt upp i bilagorna och delat med sig av sin "berättelse" har knappast fått betalt för det. Jag har själv pratade med anhöriga som berättat sin "historia" för media, och för dom har det varit ett sätt att bearbeta det som hänt. Att låta andra få ta del av vad deras älskade stod för och betydde för dom. En del tyckte också att det var bra teve sände så pass mkt. från minnescermonierna eftersom att alla hade inte kraften eller möjlighet att ta sig till Thailand på årsdagen.

Sen är det ju så här: det går att byta kanal och man måste inte köpa tidningarnas bilagor!

*

Inget gnäll bara konstaterat faktum:

jag fattar inte ett s k i t av det inslaget jag ska göra idag.....som handlar om energimarknaden ;(

ngn. som vill byta jobb med mig?

*

Saker jag skulle ha gjort idag:

- sovit länge
- tvättat
- shoppat
- tittat på dokumentären : En annan dag
- läst Amelia
- tagit en fika på stan med en kompis

Vad jag har gjort idag:

REDIGERAT OM REPORTAGET

Spyr på journalistik snart! Vill jobba med ngt. annat -NU!

*

UPDATE: Inslaget sänds på måndag

Så nu är jag officiellt riktig journalist :)
Nåväl jag har ju varit det ett tag men nu finns det på pränt. Jag jobbade nästan två år innan jag började plugga och har jobbat sedan i juni. Eftersom att jag pluggade så hade jag ett studerandemedlemskap i SJF vilket också syntes på presslegget. Men idag så har äntligen mitt nya riktiga id -kort kommit :)

                           
Tråkigt att använda  
                        

Kul att använda

*

Jag håller på att bli gråhårig på Myndighetsinslaget jag håller på att redigera. Får det inte att gå ihop.
Jag vill byta jobb NU! Panik!

Tyvärr sänds det inte över hela landet, men dra iväg ett mail till mig så kan jag tala vart  det går att se...

....måste fortsätta.....

*

UPDATE: Just nu har jag pratat sönder rösten när jag har läst in "speakar" (berättarrösten) till inslaget. Så just nu tar jag en paus och dricker lite te. Min mailadress hittas här på bloggen under kategorier.

Inte få panik inte panik inte få panik......

Snart är det dags att gå in i redigeringen och sätta "saxen" i reportaget med Myndigheten. Har läst era kommenterarer med spänning. Kanske också ska tillägga att jag redan igår när jag hade tittat igenom allt material var ganska säker på hur jag skulle göra. Två saker kan jag dock tillägga redan nu som ett litet halvsvar på två av kommentererna.

- Mydigheten har gjort FEL. Och det handlar inte om att dom var sena med att lämna ut handlingar, även om det också var fel. För handlingar ska utlämnas skyndsamt!
- Och det klart att det inte är roligt att bli smygfilmad, men har man ingenting att dölja -så spelar det ingen roll!

*

Oj nu har det blivit en sån lång dag igen. Var till Myndigheten idag för att ställa dom till svars för ett ärende som dom har handlagt och där dom har kört över den lilla människan. Gick tyvärr inte så bra som jag hade hoppats på. Eftersom att X vägrade att svara på frågor som rörde XX framför kameran. Men det had jag förberett mig på så frågorna jag ställde var allmänna. Jag ställde dom i termer som:

Om en person...
Om man gör följer regelverket...
Om någon...

Och jag fick en del bra svar, men inte så raka som jag hade hoppats på. Innan vi åkte ut hade vi en diskussion om hurvida vi skulle smygafilma eller inte. Och kom fram till att vi skulle göra det. Eller det vi skulle göra var att låta kameran fortsätta att rulla när intervjun var slut.

När den var slut så började X att uttala sig specifikt om XX:s fall. Men han var ändå ganska försiktig. Och han sa aldrig något klockrent. Efter en tio minuter frågar han om kameran är på, och fotografen säger att hon tar bara bilder. Vilket var sant för det var exakt vad hon höll på med. Efter ytterligare tio minuter så frågar han om ngt. ljud tas upp, och fotografen svarar att det gör det.

Så då var det bara att stänga av kameran helt och packa ner den.

När jag kom tillbaka till redaktionen och tittade igenom materialet ser jag att jag ändå har fått en del bra svar genom dom "allmänna" frågorna jag ställde. Och jag fick en del bra svar när han inte viste att vi filmade. Och nu kommer avvägningen in:

Ska man använda sig av den dolda inspelningen bara för att man har den -och han säger en del "bra" saker? Och han står där med rumpan halvbar iaf. Men vi/jag bränner hans och Myndigheten förtroende genom att vi "hänger ut honom" pga den dolda inspelning.

Eller ska man avstå ifrån det...och med det göra inslaget mindre bra, genom att X uttalanden inte är lika vassa och sensationella? Och ha kvar förtroendet ifrån Myndigheten och skita i halv scoopet...

Vilka fighter är man beredd att utkämpa? Och vilka är värda att sätta sitt anseende på spel för?

Återkommer o berättar hur det gick......

*
UPDATE        *OUT*

Idag blir det garanterat inga brandmän. Idag är det dags att slåss men mydigheterna. Om någon fortfarande minns så hade jag en fight med en myndighet om att få ut en handling som jag viste att jag hade rätt till, men som dom vägrade att lämna ut. Tills jag drämde Sekretesslagen och Offentlighetspincipen i huvudet på dom.  (inlägget finns under Mocca och media)

Idag är det alltså dags att skörda....

*nervös*


Myndigheten ska få stå tills svars för vad som står i pappren som jag fick ut, men jag måste spela mina kort rätt, annars så kommer jag inte få ett endaste vettigt svar alls :(

Dags att börja ladda nu!

*

Julfesten ja...

Kvällens överraskning: Julklapp och en flaska mousserade vin på rummet och generöst med barbiljetter att spendera under kvällen :)
Kvällens läskigaste: en knivbeväpnad man med blå toppluva som rusade in på stället vi var på och härjade loss. Och alla blev på helspänn och ngn. slängde sig i en taxi för att åka tillbaks till hotellet för att hämta videokameran. Men allt gick bra och vakterna fick tag i "toppluvemannen"
Kvällens otrevligaste: En kvinna i servisen på restaurangen där vi åt julbordet. Byt yrke om det är så jävla tråkigt att jobba i ett service yrke! ;(
Kvällens flashback: Alla skinnvästar med rutigflanellskjorta under, kändes som att vara på en kvarterspub, på en mindre ort (läs by) eller på Finlansfärjan
Kvällens segaste: Att det var ett dansband som stod för kvällens underhållning på stället vi var på efter julbordet ;(
Kvällens flirtigaste: Marknadsavdelningen -vad annars? *L*
Kvällens finurligaste: Bordplaceringen med presentationer av alla, tråkigt nog framstod jag som värsta prettot i min presentation ;(
Kvällens pewh: Att min bordsherre var trevlig.
Kvällens drygaste: Att alla alltid ska försöka para ihop mig med någon bara för att jag är singel ;(
Nattens suraste: Mannen som inte uppskattade att vi satt och sjöng, skrattade och skålade  i hotellobbyn vid 03.30 på morgonen
Lördagens smartaste: Kollegan som hade en alkoholmätare med sig som alla som skulle köra bil fick blåsa i innan dom kunde åka hem.
Lördagens roligaste: Kollegan(inte samma som tog med sig mätaren) som blåste 1.0 promille vid 10.30 på förmiddagen...undrar hur länge hon satt i hotellfoajén och väntade innan hon kunde åka hem *S*

*

Cidern ligger på kylning,
Snart är det dags att:

* ta av glasögona
* peta i linser
* släppa ut håret
* svida om till partystasssen
* luta sig tillbaka i baksätet på bilen

Och dra iväg på julfest :)

....måste fixa så allt är klart för sändningen först...

och nu rasslar det till som fan i polisradion....buhu vill inte höra......

Ha en trevlig kväll!

*OUT*

Idag har det varit en sån där dryg dag. Har åkt bil i nästan 3 timmar sammanlagt för att få ihop ett reportage som blev runt 1 minut i sändning. Och allt berodde på att personen jag intervjuade sa typ ingenting. Först får man att pressmeddelande, ringer och pratar lite innan och bestämmer tid för intervju. Åker iväg (tar ungefär en och en halv timme). Riggar upp kameran och ställer en fråga.

- Tyvärr kan jag av utredningstekniska skäl inte svara på det...

nästa fråga...

- Av utredningstekniska skäl kan jag inte svara på det....
- Det skulle störa utredningen om jag svarade på det...
- Det skulle kunna påverka vittnena om jag svarar på det...
- Jag kan inte svara på det, eftersom att alla gärningsmän inte är gripna...
- Om jag svara på det finns risk att gärningsmännen avviker

Tillslut sträckte jag fram mikronfonen och sa:

- Säg nånting !

Då började han att skratta och sen upprepade han samma sak som han hade gjort till radion en halvtimme före vi var där *suck*

Givetvis förstår jag att hänsyn måste tas till utredningen...men vad är poängen med att skicka ut ett pressmeddelande om man ändå inte tänker säga något. Verkligen slöseri på resurser och tid....

*

Bilderna togs som sagt INTE idag, utan i förra veckan, idag löd jag:


*

Samtliga foton är tagna av Mocca

TRO INTE PÅ ALLT DU LÄSER!

Så här skrev jag tidigare idag, efter att ha lyssnat direkt på vad som sas:

Hörde precis om en person som skulle köra upp, men hade glömt Id kortet hemma. Och vad gör människan? Jo, sätter sig i Vägverketsbil, lämnar den snopna kontrollanten kvar på parkeringen,  och kör i väg mot hemmet för att hämta sitt Id-kort.
Say what?!

Så istället för ett körkort, så är  personen nu misstänkt för olovlig körning.
...polisen stoppade pappskallen nyss...

Så här skrev vlt.se om det som hänt:



Den här texten skrev jag efter attt ha prata med polisen om vad som hänt:

Det var när den 20 årige västeråsaren hade uppkörning hos Vägverket, som allt gick fel. Först glömmer mannen sitt id-kort hemma, och då sätter han sig i bilen och kör själv hem för att hämta det. Vägverket kontaktar då polisen och när mannen kommer tillbaka till Vägverkets lokaler på Ängsgärdet i Västerås så stoppas han av polisen. För den 20 årige mannen blev det inget körkort idag, istället är han nu misstänkt för olovlig körning.


*

Hörde precis om en person som skulle köra upp, men hade glömt Id kortet hemma. Och vad gör människan? Jo, sätter sig i Vägverketsbil, lämnar den snopna kontrollanten kvar på parkeringen,  och kör i väg mot hemmet för att hämta sitt Id-kort.
Say what?!

Så istället för ett körkort, så är  personen nu misstänkt för olovlig körning.

*
...polisen stoppade pappskallen nyss...

Oh may...jag är så mätt.
Fredagsfrulle på jobbet.
Har lust att lägga mig på
soffan,slöa lite till
Nyhetsmorgon
sova lite
men
men

dags att kör i gång...ha en bra dag!

*

Aj, aj -jag har sagt A, men får svårt att säga B hm.....
Håller just nu på att "gräver" för fullt. Blir bara mer och mer invecklat...;(
....dags att jobba vidare!

*

Jag var tvungen att logga in i igen. I ett tidigare inlägg i kväll, ondgjorde jag mig över de journalister som plankade in på sitt pressleg under kvällen match mellan VIK-AIK. Själv var jag på matchen, utan att jobba. Och här är min biljett! Min mobilkamera är lite tjurig med skärpan ibland. Men nästan längst ned i högra hörnet så står det: Pris 130:-


Foto Mocca

Nu är det verkligen time...
 
*OUT*

Det här kan kanske vara ngt. för politiker att tänka på...lägg ut kvitton på en blogg så alla vet vad våra pengar tar vägen :)

Åh, vad tiden går s a k t a på fredagar. Alla vill hem så fort som möjligt och jobbar på som idioter. Det finns absolut ingen anledning att göra det egentligen. Vist jag kan jobba häcken av mig och vara klar klockan 13.00 men jag får knappast gå hem då. Eftersom att jag har arbetstid till minst 18.30 Nej, då ska jag stå standby utifall att det händer något.

Just nu skulle jag hellre stå  "standby" på en flygplats för en resa tll sol och värme!

*

Ikväll ska jag iaf på trevlig familjemiddag, alltid något :)

Idag var jag nästan på hemmaplan, eftersom att dagens reportage tog mig till dom norra länsdelarna. Och där var det massor av snö! Nåja, jag har inte sett så mkt. snö på länge. För dom två senaste vintrarna har jag tillbringat i södra Sverige. Och det var det bara regnigt och kallt hela vintrarna. Övertalade fototgraf N att vi skulle in och sladda lite på skogvägarna. Han tyckte inte att det var ngn bra ide. Men eftersom att vi  missade en avtagsväg så var vi iaf tvungna att köra in på en skogsväg och vända! Ha!

Så jag fick som jag ville och vi sladdade runt ett tag. Innan han påpekade att vår bil nog syntes ganska bra mot allt det vita. Och dessutom är det stora loggor på den. Så det var nog läge att sluta att busköra...men kul var det!

*

Vad är egentligen en bimbo? Stämmer bilden av en blond kvinna, med stora silikontuttar och stor röd plutmun?

För egen del skiter jag i hur män eller kvinnor ser ut, de kan vara bimbos iaf. En bimbo för mig har ingenting med utseendet att göra. En bimbo för mig är en man eller kvinna som hela tiden ska göra sig dummare än vad dom egentligen är -för att uppnå sina mål. Som spelar på sitt utseende istället för att lita på sin intelligens.

Och som vanligt när Charlotta Flinkenberg gör teve -så blir det tidning. Jag vet jag borde byta kanal men jag tänker fortsätta att titta för att se och lära hur man inte ska producera program. Jag har  tidigare varit inne på det -hur taskigt producerat  "Under Cover". I en artikel i Resume´så erkänner också TV3s programchef Anders Knave att det kanske inte är så snyggt gjort. I artikeln uttalar han sig om det första programmet, men programformen ser fortfarande likadant ut.

*

Med anledning av de döda änderna så tänkte jag berätta om ett reportage jag gjorde i höstas. Det var när första mediadrevet gick om Fågelinfluensan. Tillägger också att jag är livrädd för fåglar och tycker de är äckliga i största allmänhet och vägrar att äta dem (kyckling, kalkon mm)

Nåväl ibland måste man göra reportage om fåglar även om man är rädd för dem. Det ingår liksom lite i lönen och anställningskontraktet att göra som man blir tillsagd. Så jag och fotograf J begav oss till en lokal hönsfarmare eller vad det nu heter. För att fråga honom om hur rädd han var för att hans höns som är frigående, skulle bli smittade av fågelinfluensan.

På vägen mot hönshuset så får både jag och fotografen syn på en rovfågel som cirklar runt. Och den hade tydligen hönsen också uppfattat. Ja, inte att det var en rovfågel men att det var något ovanför dem. För att när vi kom fram till hönshuset så var det ett jäkla kacklande där inne. Och hönsfarmaren berättade att så fort hönsen uppfattar att det är ngt. som rör sig ovanför dem så drar de in igen -snabbare än blixten. Och han sa att hönsen bryr sig knappast om hurvida det är rovfåglar eller inte. När de ser skuggan på marken -då tar de tillflykten!

Så för att få bra bilder på när hönsen var ute så sa herr hönsfarmare att jag kunde gå in i hösnhuset och försöka locka ut dem igen. Jag undrade med gråten i halsen om han var helt galen. Gå in i hönshuset?!? No way. Fotograf J började också tjata -men gav med sig när jag hotade med att ringa chefen och säga upp mig om jag blev tvingad att gå in i hönshuset. Nåväl, det hela slutade med att jag låste in mig i bilen, hönsfarmaren fick locka ut hönsen och fotograf J fick sina bilder.

Vad kan man lära sig av det här?

Hönsen är iaf. skiträdda för andra fåglar -hur det är med änder vet jag inte...de är bara övergödda och lata :)

*

Det har handlat en del om upphovsrätt idag och vad som är god journalistisk sed. Vilket glädjer mig mkt- eftersom att jag tycker att det alltid är viktigt att ifrågasätta journalistiken, källor, upphovsrätt mm.
I ett tidigare inlägg var jag lite skadeglad över att Alexandra Pascalidou sitter lite i klistret eftersom hon anklagas för att ha "plankat" mtrl från en artikel i Los Angeles Times. Jag har inte hittat artikel men en jämförelse av artiklarna som tidningen Resumé har gjort finns här.

...så i rättvisans namn så kan ni läsa Alexandra Pascalidous svar på kritiken  här.

...med det så säger jag

*OUT*

Kul att det har kommit in lite tips på hur man kan länka. Känner mig som värsta bloggfascisten, men det är roilgare när saker öppnas i ett nytt fönster.

Så när jag ändå håller på och gnäller lite ska jag gnälla lite på TV 3. Efter att ha sett kvällens Efterlyst om killen som rymde från Sundbo Ungdomshem i sommras, så undrar jag hur det står till med kunskaperna kring upphovsrätten hos TV3? Med i inslaget fanns bilder på när de grep en av rymmlingarna och polisbilar som svichade förbi mm. Jag var med vid gripande och så vitt jag vet så fanns inte TV3 eller någon frilansfotograf på plats vid gripandet. Det hör till god journalistisk sed att ange källan och följdaktligen borde TV3 credda den teve kanal som tagit bilderna!

Ajabaja! (för att citera Mandalaya)

*

Kikade nyligen in till arg där han var lite arg på Vodafone.

Skaffa INTE skit Vodafone abonnemang!

På jobbet så har man från centralt håll bestämt att redaktionsmobilerna ska ha Vodafone abonnenmang, och det är ju fint -om man bor innanför tullarna i Stockholm. Så fort man kommer en bit utanför så är täckningen obefintlig eller noll! Vet inte hur många ggr. jag har varit mitt ute i ingenstanns för att göra reportage och täckningen är stendöd!

Helt sannslöst! Resultatet blir att jag varje gång måste ringa från min privata mobil som har Telia abonnemang, och får skyhöga mobilräkningar. Och varje månad är det samma helvete att försöka förklara för lönekontoret att jag faktiskt är i min fulla rätt att få ut ersättning. Det är fan inte mitt fel att : 08:orna har valt skit Vodafone som operatör!

Så Vodafone -sluta med att påstå att ni säger JA till alla för det är ren lögn. Ni säger Ja till alla som bor en meter från en mast eller innanför tullarna!

...och nej Telia ni är inte bra på ngt. annat än täckningen...

*  

Ibland måste man som journalist ut och göra något som på tevespråk kallas "Voxpop" vilket är det samma som en enkät. Det innebär att man ska ut på stan och fråga vad folk tycker i någon fråga som reportaget handlar om -vi brukar kalla det "förnedringsuppdrag". Det är inte att det är förnedrande att möta tittarna -utan att springa omkring på stan och jaga folk som är villiga att ställa upp på en intervju. Oftast brukar det gå bra tills fotografen lyfter upp kameran på axeln och riktar emot den som ska intervjuas. Då brukar folk utbrista:
- åh, nej är det teve? då vill inte jag vara med!

Vad sjutton trodde de att det var? Om folk har missat loggan på jackan och att vi har presenterat oss från var vi kommer.Det går knappast att missa en fem kilo tung kamera, eller ett stort klumpigt stativ :) Värst är när man måste springa omkring hemma på stan.

Men till saken:
Efter frullen och Selecta incidenten så var det dags att ge sig av för att göra ett reportage -med tillhörande Voxpop. Som tur var slapp vi göra den här i stan, utan vi gav oss iväg till en stad ngr. mil bort. Jag kan lätt säga att den här stan från och med idag lätt toppar min lista över staden med mest otrevliga människor! Om jag frågar vänligt kan man ju iaf tack nej vänligt tillbaka. Efter en timme började jag och fotografen att allvarligt fundera på om ngn. djungeltelgraf hade gått runt i stan som sa att: reportageteamet är egentligen inte från X utan från mars, och bär på en dödlig smitta...

Snacka om förnedring på högnivå, var nära att ringa redaktören och åberopa paragrafen i Journalistavtalet som slår fast att: man har rätt att :vägra utföra förnedrande uppdrag.

*

Fredagsfrulle på redaktionen

*ost
*skinka
*salami
*leverpastej
*marmelad
*ägg
*paprika
*gurka
*appelsinjuice
*blodappelsinjuice
*färska frallor
*grovt bröd
*hårtbröd

Grymt -kan det inte vara fredag jämnt?!

...men allt hade varit mkt. bättre om inte Selectamaskinen hade gått sönder. När ungefär halva redaktionen tagit choklad, kaffe mm. skulle jag ta en kopp choklad.
Vad händer?
Maskinen får tokspel! Och det fortsätter att rinna vatten från den och det slutar typ aldrig provade att stänga av kranen, dra ut kontakten, starta om den...ingenting hjälpte. Och det blev klappjakt på Mocca...
Ja, ja ansvarstagande som man är så ringer jag till Selecta och kvinnan svarar släpigt:

nja-få se vad vi kan göra det är ju fredag och ...ja vi får försöka att komm upp till er...ja.det är ju fredag ...ooo

Vadå går alla maskiner sönder på fredagar eller? Kanske det bara är så att det är extra jobbigt att åka ut på fredagar.

Nåja, maskinen är nu lagad så allt är frid och fröjd, och jag är välkommen tillbaka till jobbet :)

*

Fy vad jag avskyr journalister! de är verkligen ett släkte för sig
det finns inget värre än att behöva intervjua journalister! Gjorde reportage i dag om tidningsbranschen och antalet upplagor. Intervjuade chefsredaktören -och höll på att krevera. Det spelade ingen roll vad jag ställde för frågor eller hur jag formulerade mig -jag fick samma svar HELA TIDEN!

På ett sätt förstår jag det, men å andra sidan så vet ju också chefredaktören att vad än redaktören säger så är det ändå jag i slutända som har makten. Eftersom att när jag sätter mig i redigeringen -då åker "saxen" fram. Så det var oerhört irriterande att få två minuter långa svar på alla frågor och samma svar på alla frågor, eftersom att inslaget ändå bara blir runt två minuter långt.

Alltså är det bara slöseri på både redaktörens och på min att hålla på och konstra och ha två minuter långa svar på varje fråga!

*

Efter två dagar med död och pedofiler - var det skönt att göra reportage om något annat. Så i dag bar det av till en utbildningsmässa.

Snackade med massor av kids -om deras val inför gymnasiet -och utan undantag så tyckte alla att det var viktigare att gå en utbildning som var rolig -än att utbilda sig till något som det fanns jobb inom i framtiden.  M a o - vi ses på arbetsförmedlingen när ni har pluggat klart!

Kanske var lite väl hård nu -det är bra att man har drömmar, och är man bara beredd att kämpa tillräcligt hårt för dem -så går de oftast i uppfyllelse. I övrigt fick jag mest ångest. Tänk er 2000 hormonstinna tonåringar på samma plats.
Glad att jag inte är 15 år längre! Fy vad jobbigt :(

Men, men 2000 tonåringar är bättre -än fler reportage om pedofiler och mördare!

Sorg -jag fick inte träffa ngr. brandmän idag -alla katter -var fan höll ni hus?

*

Ännu en dag i dramafabriken är till enda. Och för att använda ett uttryck som min bror brukar använda så är jag "inne i ett stim nu". Tyvärr ett stim som består av ond bråd död och pedofiler.

Först Hovrättsdomarna häromdagen, trafikolyckan igår -och idag gjorde jag reportage om pedofiler -igen :(

Iof så var reportaget idag positivt efterom att det handlade om en stödförening för de som har barn, eller är vän eller anhörig till ngn. vars barn har  drabbats. För varje barn som utsätts för sexuella övergrepp så finns det minst 10 personer i barnets omgivning som också drabbas. Det kan vara föräldrar, syskon, släktingar eller vänner till familjen. OCh idag finns inget bra kontaktnät för dem. Iaf inte fram till nu.

Hoppas jag får göra reportage om ngt. lättsammare i morgon. Orkar snart inte mer. Frågade redaktören idag varför jag fick göra sådana reportage hela tiden. Han sa att jag var bra på att hantera den sortens reportage och klarade av balansgången bra...

Jag är duktig på att göra reportage om katter som räddas av brandkåren också :(

*

Har tänkt lite kring mitt tidigare inlägg (Vill inte läsa obduktionsrapporter om döda barn) om att inte visa bilder med hänsyn till de anhöriga.

Ibland tycker jag att vi (journalister) inom media är jävligt okänsliga på det. Att det hela tiden blir en hetsjakt på de bästa och mest spektakulära bilderna. Samtidigt så finns det ngn form om omvärldsanalys när man resonerar kring publicering eller inte.

Ta som gisslandramat i Besslan 2004. Där visade svenska nyhetskanaler närgångna bilder på döda och blodiga barn. Men det var ju ryska barn -eller?

Ett annat exempel är flodvågskatastrofen den 26e december. Även där visades ganska närgångna bilder. Men de flesta närgånga bilder var på människor man var ganska säker på att de inte var svenskar, och då är det ju okej
 -eller?

Om man ser till vad de utländska nyhetskanalerna sände -så var de till att börja med mkt. mer närgångna. Och de sände närgånga bilder på svenskar. Att sända närgånga bilder på svenskar är ju okej -om de  sänds de i USA
 -eller?

Det jag vill komma till är att i många fall så är det tyvärr så att människor man inte känner -bryr man sig inte om -att man exponerar. Jag jobbade hemma på redaktionen under Tsunamin. Och hela tiden så länkades bilder in till oss, från de stora internationella nyhetskanalerna som CNN, BBC, NBC osv. Och de bilderna kommer jag alltid att bära med mig. Och jag önskar att jag inte hade sett dem. Bilderna som kom ifrån de utländska nyhetskanalerna "skyddade" givetvis sina egna landsmän, och ville inte exponera dem.

Resultat: man filmade andra nationaliteter, så som svenskar, danskar, finnar, norrmän...och la upp det på länk till oss. För att vi skulle kunna sålla bland bildmaterialet. Behöver jag tillägg att runt 80 % av bilderna var helt otänkbara att sända!

Givetvis har svenska nyhetskanaler också  filmat svenskar osv. men man är mer selektiv när det gäller människor som lätt kan bli igenkända när de går ner till ICA och handlar mjölk. Vet inte om ngn- minns första sidan på DN, som jag tror var tagen i Indonesien, där det låg massor av döda kroppar, tätt samman packade i vattnet och flöt. Alltså, man går upp på morgonen, hämtar tidningen, sätter sig med en kaffe och möts av den bilden. Hade den publicerats om de döda människorna var svenskar?

Jag tror inte det! Varför är det då mer okej att publicera bilden för att det är döda indoneser ? Önskar jag kunde svara på det. Men jag kan inte. Jag tycker bara att det är fruktansvärd inställning till i vilka lägen man tar sig rätten att exponera människor.

*out*

MOCCA PÅ JOBBET

Här kommer jag att skriva om mitt liv som journalist, på en stor nyhetskanal, där jag jobbar som allmänreporter, dvs jag gör allar typer av inslag. Här kommer jag också att skriva ner mina tankar om pressetik och moral. Eller händelser bakom mediadrevet och åsikter om det. Eller bara allmänt dråpliga, roliga, spännande eller udda situationer jag kan hamna i.

Ibland känns det som världens mest glamorösa jobb, som när man får gå på flashiga invigningar eller åka grymt snabba bilar.

Ibland hatar jag verkligen det. Speciellt när man måste gå på rättegångar mot äckliga pedofiler, mordrättegångar eller göra reportage på en strutsfarm (är livrädd för fåglar).

Ibland måste man förnedra sig som när jag var: tvungen att åka skidor ner för en gigantisk jävla backe, och jag hade inte stått på ett par skidor på nästan 20 år. Jag skrek som en stucken gris när jag åkte ner, och fotografen skrattade så han grät. Eller som när jag gjorde ett inslag om en cirkusskola, och barnen var grymma på att jonglera -men jag kunde inte ens få in grund tekniken med två bollar.

Ibland är det en riktig adrenalinkick, som när vi var med polisen under en hel dag, när de jagade ngr. som hade rymt från en anstalt och efter ungefär sex timmars snurrande i bilen var med när de greps.

Men mest är det bara världens BÄSTA jobb!

Tidigare inlägg som är realterade till kategorin Journalist ligger under:  Livet enligt Mocca

25/9   Om att göra inslag om ngt. man inte förstår
26/9   Om pedofiler
27/9   Om en invigning där ett företag försökte muta sig till bra reportage/artiklar
29/9   Om att alla rattfyllon är svin
4/10   Om att vara försiktigt när man går på rättegångar, där de åtalade vill kartlägga vem man är

Välkommen till Dramfabriken -och i frågasätt gärna!
*out*